En liten klagan

Uschanamig vad seg i kroppen jag är. Sen jag började jobba i restaurangen har jag blivit stel i rygg, axlar och nacke. Man glömmer snabbt hur mycket yrket sliter på kroppen. Det gäller att vara en riktig slitvarg. Eller att ha en snäll pojkvän som knådar ens rygg ibland!

Den här dagen har gått väldigt fort. Slutade runt 15.30 vilket var riktigt skönt. Har precis tryckt en panpizza och väntar på att Viktor ska komma hem, för att vi sen igen ska gå ut och kika på stan, det var några saker han var ute efter.
Men efter det ska jag inte röra ett finger, då blir det soffan hela kvällen. Och imorn börjar greys! Som jag älskar det.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0